Thomas Edward Lawrence eller T. E. Lawrence, kÀnd som Lawrence av Arabien, född 16 augusti 1888 i Tremadog, Caernarfonshire, Wales, död 19 maj 1935 nÀra Clouds Hill nÀra Wareham, Dorset, var en brittisk officer, författare och arkeolog.
Lawrence vÀckte internationell uppmÀrksamhet i sin verksamhet som samverkansofficer under det arabiska upproret mot osmanska riket 1916-1918. Den bild som finns av honom skapades delvis av den amerikanske journalisten Lowell Thomas' sensationella reportage under dessa Är men Àven den bild han sjÀlv ger i sin sjÀlvbiografi Vishetens sju pelare.
InnehÄll |
redigera UngdomsÄr
Thomas Lawrence föddes i Tremadog i norra Wales. Hans far Thomas Chapman var en irlÀndsk aristokrat som hade lÀmnat sin familj nÀr det upptÀcktes att han hade gjort döttrarnas guvernant Sarah med barn. De flydde tillsammans och Thomas föddes i Wales som deras andra son. Familjen bodde i Skottland, Kanalöarna och Bretagne innan de 1896 slog sig ned i Oxford dÀr Thomas Lawrence vÀxte upp.
1907 började Lawrence pÄ Jesus College vid universitetet och tog examen med utmÀrkta vitsord efter att ha skrivit en uppsats om korstÄgens inverkan pÄ den europeiska arkitekturen fram till slutet av 1100-talet. För att skriva uppsatsen medverkade han i arkeologiska utgrÀvningar i Frankrike och Jordanien.
Efter examen fortsatte han med doktorandstudier i medeltida keramik vid Magdalen College men hoppade av nÀr han blev erbjuden en tjÀnst som arkeolog i Carchemish nÀra Jerablus i norra Syrien. Arbetet som arkeolog pÄgick fram till första vÀrldskrigets utbrott 1914. DÄ hade han lÀrt sig arabiska, den arabiska kulturen och hade fÄtt resa omkring i regionen.
redigera Arabiska upproret
Efter krigsutbrottet tog Lawrence vÀrvning och fick arbeta för den brittiska militÀra underrÀttelsetjÀnsten i Kairo. Genom sina erfarenheter var han en utmÀrkt sambandsman mellan brittiska myndigheter och araberna. Britterna var intresserade av fÄ till stÄnd ett uppror mot det osmanska riket i Mellanöstern. I oktober 1916 skickades han till Arabien för att lÀra sig mer om den arabiska nationella rörelsen. Under denna tid stred han tillsammans med arabisk gerilla under ledning av emiren Faisal mot osmanska styrkor. Lawrence kunde övertala de olika arabiska ledarna att samordna sin kamp för att pÄ sÄ vis tvinga osmanska riket att skicka militÀra trupper, ett brittiskt militÀrt önskemÄl eftersom Storbritannien stred mot den osmanska armén vid Bosporen. Genom ideliga attacker mot jÀrnvÀgen mellan Damaskus och Medina blev denna jÀrnvÀg tvungen att bevakas av trupper som annars kunde ha satts in i strid i Europa.
1917 kunde Lawrence fÄ den arabiska gerillan att genom en samordnad attack med krigare frÄn Howeitat ledda av Auda ibu Tay inta den strategiskt belÀgna staden Akaba den 6 juli. Fram till dess hade britterna ansett att staden inte kunde intas eftersom kraftigt artilleri försvarade staden mot anfall frÄn havet. De arabiska styrkorna lyckades dock korsa öknen och anfalla staden frÄn land. Lawrence ÄtervÀnde dÀrefter till Kairo och överlÀmnade nyheten om Aqabas fall till den brittiske generalen Edmund Allenby.
Under Allenbys ledning kunde de brittiska styrkorna inta Jerusalem i december 1917. 1918 deltog han tillsammans med Faisals trupper i anfallet mot Damaskus och ledde de arabiska styrkorna nÀr staden intogs den 1 oktober.
DÀrefter ÄtervÀnde Lawrence till London dÀr han föresprÄkade en uppdelning av Osmanska rikets arabiska besittningar dÀr araberna hade reellt inflytande. Vid fredskonferensen i Versailles medverkade Lawrence som rÄdgivare Ät Faisal. Men stormakterna Storbritannien och Frankrike hade redan genom Sykes-Picotavatalet i hemlighet delat upp omrÄdet, formellt genom mandatomrÄden frÄn Nationernas förbund. Faisal blev dock sÄ smÄningom kung av Irak medan hans bror Abdullah blev kung av Jordanien. Lawrence var besviken pÄ hur araberna behandlades och att hans löften aldrig blev uppfyllda.
redigera Efter kriget
1919 hade Lawrence ocksÄ börjat skriva en bok om sina upplevelser i Mellanöstern. Titeln Vishetens sju pelare hade han fÄtt frÄn en vers i OrdsprÄksboken 9:1. Genom ett stipendium frÄn All Souls College i Oxford fick han möjlighet att skriva klart boken men den gavs ut först efter hans död. Julen 1919 hade han ett första utkast klart men av misstag glömde han manuskriptet nÀr han skulle byta tÄg i Reading. Manuskriptet Äterfanns aldrig. Lawrence fick börja om frÄn början, var klar 1922 och tryckte dÄ upp texten i Ätta exemplar. 1926 trycktes en förkortad upplaga om 200 exemplar av denna text. Denna upplaga kostade honom betydligt mer Àn vad han tjÀnade och 1927 kom en ytterligare förkortad upplaga.
1918 hade Lawrence trÀffat en amerikansk journalist, Lowell Thomas, i Jerusalem. Thomas insÄg att hÀr fanns en intressant och medryckande historia att berÀtta. Thomas koncentrerade sig pÄ Lawrence och kunde Äka ut pÄ turnéer med sitt material för att berÀtta om Lawrence och upproret i Arabien. Till en början vÀlkomnade Lawrence uppmÀrksamheten men snart blev han alltmer besvÀrad och skygg.
Efter arbetet med sin bok anslöt sig Lawrence 1922 till Royal Air Force under namnet John Hume Ross. Pressen fick dock snart reda pÄ detta och i januari 1923 lÀmnade Lawrence flygvapnet och anslöt sig till Royal Tank Corps. Han trivdes dock inte dÀr och i augusti 1925 ÄtervÀnde han till flygvapnet. 1928 stationerades han i Indien. Efter att ha lÀmnat flygvapnet i mars 1935 bosatte han sig i Dorset. Han rÄkade den 13 maj samma Är ut för en motorcykelolycka nÀr han körde av vÀgen pÄ sin Brough Superior. Han avled av skadorna sex dagar senare.
redigera Böcker översatta till svenska
- Uppror i öknen, 1927 (Revolt in the desert)
- Vishetens sju pelare: en triumf, 1939, senaste upplaga 1963 (Seven pillars of wisdom)
- T. E. Lawrence av Arabien: en antologi, urval och inledning av Gunnar Olinder, 1942
- Slagen till slant: en dagbok frÄn RAF-depÄn mellan augusti och december 1922 jÀmte senare anteckningar av 352087 A/c Ross, 1955 (The mint)
- Arabien: hemliga rapporter: underrÀttelsedepescher juni 1916 - december 1918 och andra texter, 2006 (Secret despatches from Arabia)
redigera Filmatisering
1962 kom filmen baserad pÄ hans liv, Lawrence av Arabien med David Lean som regissör och Peter O'Toole i titelrollen. [1]
redigera Externa lÀnkar
Wikimedia Commons har media som berör Lawrence av Arabien
