 |
Denna artikel behöver fler kÀllhÀnvisningar. Du kan hjÀlpa till genom att lÀgga till fler pÄlitliga kÀllor. Material som inte Àr verifierbart kan ifrÄgasÀttas eller tas bort helt. |
 |
 |
| (Flagga) | (Statsvapen) |
Nationellt valsprÄk:  Staden Yokohama |
|
| NationalsÄng: Kimi Ga Yo | |
 |
|
| Huvudstad | Tokyo 35,67° N, 139,75° E
|
| Största stad | Tokyo |
| Officiellt sprÄk | japanska |
| Statsskick Kejsare PremiÀrminister |
konstitutionell monarki Akihito Yasuo Fukuda |
| SjÀlvstÀndighet ⹠Deklarerad ⹠ErkÀnd |
frÄn USA 1947 1952 |
| Yta âą Totalt âą Vatten |
377 923 kmÂČ (60:e) 0,8 % |
| FolkmÀngd ⹠Totalt ⹠BefolkningstÀthet |
127 770 000 (10:e) 342,6 inv/kmÂČ (20:e) |
| BNP (PPP) âą Totalt 2006 âą Per capita |
$4 155 548 miljoner (4:e) $32 529 |
| Valuta | japansk yen („) (JPY) |
| Tidszon | UTC + 9 |
| Topografi ⹠Högsta punkt ⹠Största sjö ⹠LÀngsta flod |
Fuji-san 3 776 m ö.h. Biwasjön 670 kmÂČ Shinanogawa 367 km |
| Nationaldag | 23 december |
| Landskod | JP, JPN |
| Landsnummer | +81 |
Japan (æ„æŹ, Nihon eller i bland Nippon, officiellt æ„æŹćœ, Nihon-koku eller Nippon-koku) Ă€r en konstitutionell monarki (kejsardöme) i Ăstasien, bestĂ„ende av en arkipelag i Stilla havet, belĂ€gen öster om det eurasiska fastlandet. De fyra största öarna Ă€r Honshu varpĂ„ huvudstaden Tokyo Ă€r belĂ€gen, Hokkaido dĂ€r bland annat staden Sapporo ligger, Kyushu och Shikoku. VĂ€ster om den japanska arkipelagen ligger det Japanska havet och söderut det Ăstkinesiska havet. PĂ„ fastlandssidan, pĂ„ andra sidan Japanska havet, ligger Ryssland, Kina, Nordkorea och Sydkorea.
Med sina 127,77 miljoner invĂ„nare[1] pĂ„ en yta av 377 923 kmÂČ[2] Ă€r Japan ett av de mest tĂ€tbefolkade lĂ€nderna i vĂ€rlden med 342,6 inv/kmÂČ[1]. 75% av landets yta Ă€r obeboelig (branta berg, djupa raviner och skogar).
InnehÄll |
redigera Landets namn
Ordet Japan Ă€r en exonym, pĂ„ japanska heter landet "Nihon" eller "Nippon" (æ„æŹ), officiellt Nihonkoku eller Nipponkoku (æ„æŹćœ), "Landet Japan". TeckensammansĂ€ttningen, som ordagrant betyder "solens ursprung", eller som det vanligen tolkas tillsammans med tecknet för land, "SoluppgĂ„ngens (land)", hĂ€rstammar frĂ„n det vĂ€ster om Japan belĂ€gna Kina. Tidigare hade flera namn förekommit.
Det tidiga (700-tal) namnet Yamato (性ć eller ć) gĂ„r tillbaka pĂ„ ett mycket gammalt (300-tal) namn kineserna anvĂ€nde om japanerna, "wa" (ć). Wa var ursprungligen en pejorativ term, "dvĂ€rg", men kom senare att skrivas med tecknet för en mer positiv homonym, idag pĂ„ kinesiska vanligen uttalad "hĂ©" (ć), och kom sĂ„ att anvĂ€ndas i Japan först om omrĂ„det kring dagens Nara och senare (under Naraperioden) om landet sjĂ€lvt tillsammans med tecknet för "stor" (性).
Marco Polo anvĂ€nde i sin bok namnet Cipangu, som troligtvis Ă„terger det dĂ„tida (1200-tal) kinesiska uttalet av æ„æŹć, "landet Cipang", pĂ„ mandarin eller wudialekten. Att det kinesiska uttalet fick genomslag i vĂ€stvĂ€rlden berodde pĂ„ Ostindiehandeln med Kina. Portugisiska sjöfarare i början av 1500-talet var de första av dessa köpmĂ€n som rapporterade tillbaka till Europa om landets existens efter expeditioner till Malaysia och Sydkina.
I Japan var Nippon det vanligaste uttalet fram till andra vÀrldskrigets slut, dÄ Nihon började anvÀndas allt mer i offentliga sammanhang. Detta bottnade i att Nippon upplevdes som att det lÀt för hÄrt och pÄminde om kriget och den statliga propagandans tal om "Dainippon" (Storjapan). Nippon anvÀnds dock fortfarande i mÄnga officiella sammanhang, pÄ frimÀrken, allmÀnt av mÀnniskor som vÀxte upp innan kriget och vid internationella sportsevenemang som exempelvis i hejaramsan Gambatte Nippon, "Heja Japan". Det finns Àven andra anvÀndningstillfÀllen.
LĂ€ngre tillbaka i tiden (före 1500-talet) anvĂ€ndes Ă€ven uttalet nifon (ă«ă”ăă). kĂ€lla behövs
redigera Historia
Japan har troligtvis varit bebott sedan drygt 500 000 Är tillbaka. De tidigast daterade kvarlÀmningarna (verktyg gjorda av sten) hÀrstammar frÄn kring 12 000 f.Kr., och ungefÀr frÄn den tiden rÀknar man att Japans yngre stenÄlder, ofta benÀmnd med det japanska namnet Jomon, inleddes.
Mycket lite Àr kÀnt om Japans förhistoriska förflutna men 11 februari 660 f.Kr. rÀknas traditionellt som den dag dÄ det japanska kejsardömet grundades. Detta enligt de tvÄ japanska delvis historiska, men mestadels mytologiska krönikor som skrevs i 700-talets början, Nihonshoki och Kojiki. Historiker tror dock att den förste Japanske kejsaren var Ojin, som tros kan ha varit verksam under första hÀlften av 400-talet, Àven om det rÄder stor osÀkerhet kring hans levnadsÄr. Japan har sedan dess traditionellt styrts av en kejsare med mandat frÄn de gudar som skapade Japan, fram tills 1945, Àven om den verklige regenten inte alltid tillhört kejsarhuset (ex. shogun).
Under den japanska medeltiden, som den period som inleddes 1185 efter att Minamoto-klanen installerat sin ledare Yorimoto som shogun i Kamakura kallas, vĂ€xte en stark krigarklass fram, samurajerna. Dessa skulle komma att fĂ„ en stor betydelse i Japans historia. Med start i Ćninkriget (1467) pĂ„börjades en nĂ€stan 150 Ă„r lĂ„ng period av inbördeskrig mellan feodalherrar, sĂ„ kallade daimyo, och splittring. Perioden kallas Sengoku (æŠć), "de krigande provinserna".
I slutet av 1500-talet ledde Oda Nobunaga landet mot en unifiering men efter att han blev mördad av en av sina egna generaler Är 1582 etablerade Toyotomi Hideyoshi sig som efterföljare och lyckades sÄ smÄningom konsolidera resten av Japans daimyo. NÀr Hideyoshi utan att ha utsett en efterföljare dog i 1598 Äteruppstod inbördeskriget men sÄ smÄningom framtrÀdde Tokugawa Ieyasu, en daimyo frÄn Mikawa, som Äterförenare av Japan i och med grundadet av Tokugawashogunatet, som ocksÄ var startskottet pÄ Japans Edoperiod.
Under Edoperioden slöt sig Japan nÀstan helt frÄn omvÀrlden, efter decennier av stort kulturellt utbyte med Korea och Kina.
Efter att den amerikanske kommendörkaptenen Perry 1853 tvingat Japan att öppna sig för handel med utlandet moderniserades Japan i en anmÀrkningsvÀrd hastighet. Meijirestaurationen, döpt efter kejsare Meiji (född Mutsuhito), rÀddade Japan frÄn att utsÀttas frÄn samma öde som Kina, som blivit utsuget av europeiska och nordamerikanska makter.
.jpg)
FrĂ„n slutet av 1800-talet och fram till 1945 utvecklades Japan frĂ„n ett litet isolerat land pĂ„ Stilla havets rand till det mĂ€ktigaste riket i Ăstasien. Under andra vĂ€rldskriget allierade sig Japan med axelmakterna Tyskland och Italien och förde ett aggressivt och framfĂ„ngsrikt expansionskrig i Asien med stora landvinster och mĂ„nga miljoner döda som följd. PĂ„ grund av denna expansiva strategi inledde USA en handelsblockad mot landet, vilket orsakade en landsomspĂ€nnande oljebrist. Kejsaren befann sig i ett dödlĂ€ge som skulle leda till svĂ„ra pĂ„frestningar oavsett hur han gjorde. Genom ransoneringar och andra oljebesparande Ă„tgĂ€rder klarade sig landet trots allt relativt bra, men flottan som var nĂ„got av Japans stolthet under den hĂ€r tiden, var beroende av oljan och kejsaren sĂ„g sig tvungen att göra nĂ„gonting. Han bestĂ€mde sig för en överraskningsattack mot den amerikanska flottbasen Pearl Harbor, för att i ett slag söka krossa den amerikanska stillahavsflottan och dĂ€rmed kunna vinna en snabb seger. Först sĂ„g det ut som att strategin lyckats, men med tiden blev det allt mer tydligt att man vĂ€ckt "en sovande jĂ€tte", och sakta blev japanerna tillbakatryckta, och förlorade ö efter ö. Amerikanerna blev skrĂ€mda av de japanska soldaternas kampvilja och höga moral, och istĂ€llet för att genomföra en invasion av den japanska arkipelagen, som skulle ha blivit allt för kostsam, ville president Truman, som nyligen blivit tillsatt, pröva sitt hemliga vapen. Ett halvĂ„r senare, i augusti 1945, kapitulerade sĂ„ den japanske kejsaren efter att de allierade med USA i spetsen fĂ€llt de första och enda atombomber som nĂ„gonsin anvĂ€nts i krig över stĂ€derna Nagasaki och Hiroshima. (Se vidare Japan under andra vĂ€rldskriget.)
redigera Geografi
Japan Àr belÀget vid Stilla havets vÀstra kust och bestÄr av fyra större öar, samt omkring 3600 andra mindre öar. Nordligaste delen bestÄr av ön Hokkaido och den sydligaste utposten Àr Ryukyuöarna (dÀribland Okinawa). Japans lÀge och terrÀng har uppkommit av dess lÀge mellan de tektoniska plattorna Stillahavsplattan och den eurasiska plattan. Detta har bidragit till att Japans yta Àr ca. 73% tÀckt av berg varav ett flertal Àr aktiva eller inaktiva vulkaner, dÀribland det högsta berget Fuji-san (3776 m).
redigera Naturkatastrofer
Den seismiska aktiviteten Àr hög och lÄgintensiva jordbÀvningar förekommer i princip hela landet, upp mot 1500 om Äret. Utöver det drabbas Japan ofta av tyfoner och Àven tsunamivÄgor.
redigera Flora och fauna
redigera Förhistoria
Japan har under tidigare geologiska tidsÄldrar haft landförbindelse med bÄde nuvarande Ryssland och Korea. Förbindelsen mellan Japan och Korea bröts inte förrÀn den senaste istiden. BÄde djur och vÀxter Àr dÀrför till relativt stor andel endemiska arter med slÀktingar pÄ den asiatiska kontinenten. Som exempel kan nÀmnas att stora trÀdslag sÄsom gran, tall, björk, viden, al, bok, ek och poppel finns representerade med olika arter. En del av dessa som till exempel blÄskatan (Cyanopica cyanus) har tidigare haft en vid utbredning i Asien men trÀngdes efterhand ut i sina randomrÄden av klimatförÀndringarna och finns idag i Europa (i blÄskatans fall endast pÄ Iberiska halvön) och östra Asien.[3]
redigera Historia
Europas tidigaste kontakter med Japan var mycket restriktiv frÄn japanernas sida. Under sent 1600-tal bedrev NederlÀnderna en viss handel med Japan, men de nederlÀndska köpmÀnnen hölls isolerade pÄ ön Deshima i Nagasakis hamn. Lite var dÀrför kÀnt om bÄde den japanska kulturen och naturen i vÀsterlandet under denna tid. Bland de vÀsterlÀnningar som smÄningom kom att sprida kunskapen om Japans flora, mÀrks Linnés lÀrjunge Carl Peter Thunberg. Han tjÀnstgjorde som lÀkare vid den nederlÀndska ambassaden pÄ den slutna ön i Nagasaki, och kunde trots starkt begrÀnsad rörlighet, under förevÀndningen att samla in medicinalvÀxter, utforska den japanska floran. Resultatet publicerades i hans berömda standardverk, Flora Japonica, som beskriver och namnger cirka 800 arter. Hans efterlÀmnade samlingar visar att 500 av dem var tidigare okÀnda arter.[4]
Till de trÀd som vÀckte uppmÀrksamhet i vÀsterlandet var det i Japan viktiga timmertrÀdet Sugi, Cryptomeria, som upptÀckes av Cunningham i början av 1700-talet och blev snart pÄ modet i europeiska trÀdgÄrdar.[4]
redigera Skogen
Trots landets höga befolkningstÀthet och höga efterfrÄgan pÄ mark tÀcker skogen i Japan 2/3 av landets yta. Detta beror pÄ att dessa skogar vÀxer i bergstrakter av sÄdan topografi att risodling och bebyggelse i nÄgon större omfattning inte kan bli aktuell, bergen Àr helt enkelt för branta. Skogen Àr ocksÄ en vÀrdefull rÄvara för byggnationer, sÀrskilt av den traditionella japanska stilen med mycket trÀ, och har följaktligen brukats ganska omfattande genom hela landets historia. Idag bedrivs skogsbruk pÄ 90% av skogsarealen. Den ÄterstÄende tiondelen Àr troligtvis av avgörande betydelse för att binda upp vattenflöden vid de ihÀrdiga regnen och dÀrmed undvika översvÀmningar i de lÀgre delarna av landet. Det Àr förstÄs inte sÄ Àdla skÀl som omtanke för andra omrÄden som hindrat en vidare exploatering, utan frÀmst den bristande lönsamheten i att bedriva skogsbruk i dessa otillgÀngliga trakter. För att möta konsumtionen importerar Japan istÀllet mycket timmer, frÀmst frÄn Sydostasien och dÄ sÀrskilt frÄn Indonesien och Malaysia.[5]
Det finns Äterplanteringsprogram för skogen och den Äterplanteras frÀmst med barrtrÀd. Det viktigaste virkestrÀdet Àr som nÀmnts Sugi, Cryptomeria japonica, som behöver god vattentillgÄng för att vÀxa snabbt.[4] Det Àr dock frÀmst statliga skogar som Äterplanteras vilket gör att en stor andel av skogen Àr sjÀlvsÄdd, ganska blandad, lövskog. De privatÀgda markerna Àr uppdelade mellan ett stort antal smÄ skogsÀgare, vilket ocksÄ bidrar till att skogsbruket blir mindre effektivt. UtmÀrkande för de japanska skogarna i jÀmförelse med de svenska Àr den stora variationen med mÄnga olika trÀdarter.[3][5]
De japanska skogsomrÄdena omfattar subtropisk skog, tempererad skog och barrskog, dÀr den senare finns i de högst belÀgna och nordligaste trakterna medan de subtropiska finns i lÄglÀntare delar i söder.[5]
I de tÀta lövskogarna Àr marken alltid skuggad sÄ snart löven slagit ut pÄ trÀden, markvegetationen bestÄr dÀrför mest av tidiga vÄrblommor som sippor och skuggtÄligare vÀxter som vissa ormbunkar och pioner. Till dessa skuggvÀxande vÀxter hör ocksÄ ett helt slÀkte kallavÀxter, Arisaema. Dessa anses mycket vackra och har pÄ grund av sin skönhet skövlats i stor omfattning och de Àr idag akut hotade. I de subtropiska skogarna, som Àr stÀndigt gröna finns Àven klÀttervÀxter, t ex lianer som kan vÀxa sig lika höga som trÀden och breda ut sig i krontaket.[5]
För de flesta japaner Ă€r dock allemansrĂ€tten nĂ„got man har ganska litet av. Den svenska allemansrĂ€tten Ă€r lĂ„ngt borta; privata skogar, som utgör huvuddelen av skogsarealen Ă€r totalt förbjudet omrĂ„de. Ăven skogsomrĂ„den som inte Ă€r avlysta av den anledningen Ă€r okĂ€nda för gemene man, dĂ„ de omsusas av mycken mystik och sĂ€gner om att man kan bli kamikakushi (kvarhĂ„llen av andliga vĂ€sen) i skogarnas mörker. Som en följd av detta, saknar japanska skogar dĂ€rför till största delen stigar. En annan sak Ă€r att den ofta höga och frodliga vĂ€xtligheten ocksĂ„ gör skogarna betydligt mer tĂ€tbevuxna och mörka Ă€n sina svenska motsvarigheter. Detta gĂ€ller ocksĂ„ skogarna i de norra och mellersta delarna av landet, den förhĂ„llandevis "nordiska" artsammansĂ€ttningen till trots. Friluftslivet företes i första hand i anslutning till vattendrag och pĂ„ senare Ă„r har det blivit allt populĂ€rare att vandra sig upp i bergen, bĂ„de till fots pĂ„ sommaren och pĂ„ skidor pĂ„ vintern.
TrÀdgÄrdar har vÀxter med iögonenfallande blommor inte en lika framtrÀdande roll, det handlar mer om form och trÀdvÀxter. Detta stÀlls pÄ sin spets i bonsai, dÀr man odlar smÄ lÄngsamvÀxande trÀd av vanliga skogssorter som tall och en i krukor och vÄrdas pretentiöst under lÄng tid för att vÀxa pÄ ett vackert sÀtt. Och sÄ finns förstÄs KörsbÀr sjÀlva sinnebilden för det blomstrande Japan som numer frÀmst finns odlade i varianter som Àr framtagna med tanke pÄ sina fina blommor snarare Àn frukterna. Det Àr en stor folkfest att betrakta den korta körsbÀrsblomningen, mÀnniskor vallfÀrdar i mÀngder till de vackraste planteringarna under blomningen det Àr allmÀn folkfest och ses som vÄrens ankomst. Det finns dock kvar en del körsbÀr i skogarna och Àven den vilda körsbÀrstrÀden skall vara en stor fÀgring för ögat.[3]
Den japanska jÀttesalamandern, Andrias japonicus, Àr vÀrldens största groddjur och kan bli bortÄt 1,5 m lÄng och vÀga runt 20 kg. Den har tillsammans med sina tvÄ andra familjemedlemmar egenheten att sakna gÀlar. Den Àr nattaktiv och lever uteslutande i syrerika strömmande vatten, dÀr den tar upp vattnets syre direkt genom huden. Den kan bli upp mot 60 Är gammal och köttet anses som en delikatess. Jakt och miljögifter har lett till att arten nu tyvÀrr Àr utrotningshotad.[3]
Ett av de dÀggdjur man ser oftast i Japan Àr vesslor. TyvÀrr Àr det för de flesta oftast vid vÀgkanten man ser dem, de Àr vanliga trafikoffer.
Ett annat vanligt djur i de japanska skogarna Àr mÄrdhunden (Nyctereutes procyonoides), som finns över hela landet. Den Àr ett hunddjur, men Àter trots det mest vÀxter och insekter och Àr nattaktiv, den ses alltsÄ sÀllan dagtid. I norra delarna av landet gÄr den i ide över vintern.[3] Stammen har gÄtt tillbaka nÄgot pÄ grund av att den trÀngs undan av civilisationen och drabbas av rabies.[6]
Seroven (Kamoshika, lat. Nemorhaedus crispus), Àr ett getliknande djur som lever i skogarna pÄ bergssluttningar pÄ 1 500 till 2 500 m höjd. Den var tidigare hotad av okontrollerad jakt, men Àr i dag fredad och anses inte lÀngre vara hotad, trots att arten Àr endemisk i Japan. Den för en ganska diskret tillvaro, Àr frÀmst framme och Àter under gryning och skymning. DÀremellan hÄller den sig dold i bergen och dÄ helst i grottor. Serover har ett mycket gott luktsinne och en lika god hörsel, de ger ifrÄn sig högljudda varningsljud nÀr de upptÀcker nÄgon fara.[7]
En annan av Japans kÀnda karaktÀrsarter Àr den karismatiska och omtyckta japanska makaken (Macaca fuscata). Det Àr vÀrldens nordligast levande apa och finns över hela Japan undantaget Hokkaido. Den hÄller till i skogarna frÄn kusten och upp i bergen till 1 500 meters höjd och har tjock pÀls för att klara det kalla klimatet. Det Àr en uppfinningsrik apa som utvecklat olika födkrokar och Àter vÀxter, insekter, alger och havsdjur. Den har blivit mycket studerad för sitt komplicerade sociala beteende. Mest kÀnd har den blivit för att den pÄ vissa hÄll söker sig till varma kÀllor för ett varmt bad.[3]
De subtropiska skogarna i de södra delarna av landet visar upp den största artrikedomen Àven av djur, dÀribland flygekorrar, flygande hundar och dugonger.[3]
redigera FĂ„glar
FÄgellivet Àr relativt artrikt med c:a 600 arter, varav 18 Àr endemiska.[8] Blakistones fiskuggla (Ketupa blakistoni) Àr en udda fÄgel som spelat en lite större roll för ainufolket, den var nÀmligen helig för dem. Det Àr en uggla som specialiserat sig pÄ fisk och krÀftor, fisken slÄs i vattnet frÄn luften och krÀftorna tas genom att den vadar runt pÄ grunt vatten. De japanska tranorna (Grus japonensis) vördas Àven av andra japaner. BÄda dessa fÄglar Àr idag mycket ovanliga och hotade av utrotning i Japan, fiskugglan av miljöföroreningar och tranan av att de sumpmarker dÀr de hÀckar dikas ut för jordbruk eller bebyggelse. Ingen av dessa arter Àr endemisk, men lÀget för dem Àr kritiskt.[3]
Mejiron, Zosterope japonicus, Àr en karaktÀrsfÄgel i det japanska landskapet. Det Àr en liten sÄngare som lever frÀmst i bergen under sommaren men ses framför allt under vintern nÀr den kommer ner till lÄglÀnta trakter och Àr en flitig gÀst pÄ de japanska fÄgelborden. Den lever pÄ en blandad föda av insekter, bÀr, frukter och nektar.[9] Det Àr vanligt att man sÀtter ut mat pÄ fÄgelbord i Japan, den föda som föredras av flest arter Àr frukt.
redigera Jakt
Det Àr vanligt med jakt pÄ vilda djur i de japanska skogarna, Àven om flera av de tidigare vanliga jaktbytena som serov, rÀv och fasan numera Àr helt eller delvis fredade. MÄrdhunden jagas dock fortfarande för pÀlsens skull, cirka 70 000 djur nedlÀggs Ärligen.[6] Vildsvinet Àr ocksÄ ett vanligt jaktbyte.
redigera Valjakt
Japan har vÀrlden över gjort sig kÀnt för att idogt idka valfÄngst, trots internationella protester och förbudet frÄn 1986kÀlla behövs . Flera av de stora valarna som lever i de grundare delarna av haven runt Japan Àr nÀra utrotning, nÄgonting som inte ses som ett problem i Japan. TvÀrtom har man, sedan de stora valarna minskat i antal, övergÄtt till att jaga val ute pÄ djupare vatten, bortanför de japanska kusterna. Att valarna blir alltmer sÀllsynta ses dÀremot som ett problem i vÀst. Miljöorganisationen Greenpeace hÀvdar att Japan köper andra lÀnders röster i valfÄngstfrÄgan. Greenpeace har skrivit till Sveriges regering, och bett dem att offentligt ifrÄgasÀtta Japans pÄstÄdda rösthandel, samt att Ätaga sig att gÄ emot Japans rösthandel tillsammans med andra lÀnder som Àr motstÄndare till valjakt.
Japan har Àven utöver detta, skapat sig ett dÄligt rykte genom att inte sÀga sig vÀrna om utrotningshotade djurarter, och dÄ i synnerhet djurarter utanför de egna grÀnserna. Japan Àr vÀrldens största importör av mysk, olika sköldpaddsprodukter, elfenben (till hankos) och Àr Àven en stor importör av alligator- och varanskinn.[3]
redigera Demografi
Japans befolkning Ă€r bĂ„de etniskt och lingvistiskt mycket homogen (se japaner), men det finns ett antal etniska minoriteter i landet. De tvĂ„ historiska etniska minoriteterna Ă€r ryukyuaner i Okinawa-prefekturen (Ryukyu-öarna) i söder samt ainu pĂ„ Hokkaido i norr. Den ryukyuanska befolkningen uppgĂ„r till ungefĂ€r 1,5 miljoner, men ainu-befolkningen Ă€r svĂ„rare att berĂ€kna dĂ„ mĂ„nga med ainu-bakgrund döljer, alternativt inte Ă€r medvetna om sitt ursprung (bland annat pĂ„ grund av assimilering); antalet har uppskattats till allt mellan 20 000 och en miljon. Dessutom finns det en distinkt koreansk minoritet som uppskattas till en dryg miljon. Under 1990-talet arbetskraftsinvandrade Ă€ven en del sydamerikaner (frĂ€mst brasilianer av japanskt ursprung), av vilka 250 000 fortfarande bor kvar i Japan. I övrigt finns en kinesisk och en filippinsk minoritet pĂ„ ungefĂ€r en halv miljon var. Ăvriga folkgrupper uppgĂ„r sammanlagt till cirka 240 000 personer.
redigera Politik
Japan har ett demokratiskt statsskick som bygger pĂ„ en konstitution som antogs 1947. Kejsaren Ă€r statsöverhuvud för Japan men har ingen makt i praktiken. I stĂ€llet Ă€r högsta beslutande organ Japans parlament med 732 medlemmar, vilka Ă€r uppdelade i tvĂ„ kamrar, första kammaren och andra kammaren. PĂ„ japanska kallas parlamentet ćœäŒ kokkai, vilket betyder nationalförsamling. Japans parlament Ă€r, precis som Japans lagar och författning, skapade efter tysk modell. PĂ„ engelska kallas parlamentet för diet, Ă€ven om diet, frĂ„n medeltidslatinets dietas, bara Ă€r ett annat namn för en beslutande församling.
Parlamentarikerna vĂ€ljs in till bĂ€gge kamrarna genom allmĂ€nna val. Ămbetsperioden skiljer sig dock: Fyra Ă„r för andra kammaren och 6 Ă„r för första kammaren. FrĂ„n kokkai vĂ€ljs sedan en premiĂ€rminister baserat pĂ„ det parti som fick flest röster. Formellt sett blir han uttagen av kejsaren men detta Ă€r endast en symbolisk handling.
à ldern för röstrÀtt i Japan Àr 20 Är. Men eftersom man i Japan börjar rÀkna en persons Älder frÄn 1 Är och uppÄt, istÀllet för att som vi börja frÄn 0 och uppÄt sÄ motsvarar det en ÄldersgrÀns pÄ 19 Är. Dessutom rÀknas inte myndighetsÄldern utifrÄn ens födelsedag, utan vid en viss dag pÄ Äret blir alla som fötts 19 Är tidigare myndiga. Japan har hÄllit en konservativ profil under de senaste decennierna och för tillfÀllet har Liberaldemokratiska partiet tillsammans med Nya komeito majoritet i bÀgge parlamentskamrarna. Liberaldemokratiska partiet har, med undantag av valet 1993, haft regeringsmakten sedan 1955.
Det politiska livet i Japan Ă€r extremt mansdominerat â i första kammaren finns exempelvis 446 mĂ€n men endast 34 kvinnor. Kvinnlig röstrĂ€tt infördes först 1947.
redigera Administrativ indelning
Japans administrativa indelning Ă€r ganska komplicerad men den huvudsakliga uppdelningen Ă€r att hela landet Ă€r uppdelat i de administrativa enheterna to (éœ), fu (ćș), ken (ç), do (é), tillsammans benĂ€mns de todĆfuken (éœéćșç). De brukar benĂ€mnas prefekturer. Indelning och statistik om prefekturerna finns i artikeln Japans prefekturer.
Prefekturerna Ă€r uppdelade i samhĂ€llen av olika slag: shi (ćž), chĆ / machi (çș, olika lĂ€sningar av samma tecken) och mura / son (æ, d.o.). Shi Ă€r stĂ€der medan de andra Ă€r mindre samhĂ€llen. Flera chĆ / machi och mura / son samlas ihop i distrikt (gun, éĄ) som har mindre administrativ betydelse.
redigera Ekonomi
Japan Àr vÀrldens nominellt största ekonomi efter USA, men vÀrldens tredje största ekonomi om man rÀknar PPP, dÄ ocksÄ efter Kina. Japans ekonomiska situation Àr i dagslÀget relativt svag men dock stabil. Man har Ànnu inte ÄterhÀmtat sig frÄn den ekonomiska kollapsen inom bank- och byggsfÀren i början av 1990-talet. Landet försöker öka de utlÀndska investeringarna och förenkla byrÄkratin för att fÄ fart pÄ tillvÀxten. De japanska storföretagen visar goda vinster medan de smÄ- och medelstora fortfarande har problem. Köpkraften hos konsumenterna Àr stark men japanerna har visat sig vara ovilliga att börja handla eftersom det fortfarande finns en stor oro inför ett nytt ras.
Japan Àr starkt beroende av import för sin rÄvarutillförsel. Landet importerar stora mÀngder olja och naturgas ifrÄn Persiska viken och Àr Àven den största uppköparen av kol ifrÄn Australien. Japan producerar dessutom bara 40 % av livsmedlen inom landet, resten importeras.
redigera NĂ€ringsliv
Industrin i Japan ses som att vara en av vÀrldens effektivaste och som givit mest vinst. Exemplen pÄ framgÄngsrika företag Àr mÄnga inom till exempel elektronik- och fordonsindustrin. Dessa framgÄngar Àr resultatet av ett stÀndigt arbete med att förbÀttra kvaliteten och höja produktionstakten. Ett exempel Àr dÄ de japanska motorcykeltillverkarna pÄ nÄgra fÄ Är under 1960-talet konkurrerade de ut de anrika engelska mÀrkena. De produkter man sÄlde var helt enkelt av högre kvalitet och hade ett lÀgre pris.
Som arbetskraft anses japanerna vara ytterst lojala mot sina arbetsgivare, det Àr inte ovanligt att man stannar hos samma arbetsgivare under hela sitt yrkesliv. Det Àr ocksÄ vanligt med mycket övertidsarbete och kort semester.
redigera "Det japanska ekonomiska undret"
Under 1950-talet höll den amerikanske professorn Edwards Deming förelÀsningar i Japan om hur landet skulle kunna utveckla etiketten Made in Japan som ett kÀnnetecken pÄ japansk kvalitet. Japanerna tog till sig rekommendationerna och efter bara nÄgra Är hade de fÄtt landets utlandsaffÀrer att blomstra. Till minne av Deming instiftade det japanska vetenskaps- och ingenjörssamfundet Demingpriset som varje Är delas ut till de personer eller företag som kan visa upp de största förbÀttringarna inom kvalitetskontroll.[10]
Under perioden frÄn andra vÀrldskriget fram till 1980-talets slut vÀxte den japanska ekonomin mycket snabbt. FrÄn att ha varit i stort sett totalförstörd av kriget, Äteruppbyggdes Japans industri i rekordfart med hjÀlp av USA, och landet blev frÄn 1960-talet till slutet av 1980-talet hela vÀrldens ekonomiska lokomotiv. I synnerhet inom omrÄdena elektronik och bilindustri kom Japan att inta en vÀrldsledande position.
Den snabba tillvÀxten var dock behÀftad med en rad problem, dÄ den till stor del baserat sig pÄ tillverkningsindustri med hög produktivitetsnivÄ och avancerad teknologi. Dessa konkurrensfördelar blev till nackdelar i början av 1990-talet dÄ industriella frizoner började upprÀttas runt om i asiatiska lÀnder dÀr lönerna, pÄ grund av den redan lÄga levnadsstandarden, var en brÄkdel av vad de varit i Japan.
Exploateringsgraden i den japanska industrin var under denna period kÀnd för att vara mycket hÄrd. JÀmfört med övriga industrilÀnder var lönerna lÄga och de sociala skyddsnÀten svaga. En stor del av Japans nuvarande problem med en Äldrande och krympande befolkning sÀgs vara ett resultat av att de hÄrda arbetsvillkoren gjorde det svÄrt att fÄ tid och rÄd till att skaffa barn.
Det japanska banksystemet hade dessutom under mÄnga Är lÄnat ut pengar med dÄlig sÀkerhet, och under 1990-talet kom en bankkris som slog mycket hÄrt mot den japanska ekonomin.
redigera Utbildning
I Japan har utbildning lÀnge spelat en viktig roll i samhÀllet. Redan 1872 infördes obligatorisk skolgÄng, som ett led i moderniseringsstrÀvandet som kom i och med meijirestaurationen. I stort sett hela befolkningen förmodas ha varit lÀskunnig redan vid 1900-talets början. En demokratisering av skolan inleddes efter andra vÀrldskriget, under den amerikanska ockupationen av Japan. Det system med 6 + 3 Är av obligatorisk utbildning följt av 3 + 4 Är av frivillig utbildning som etablerades dÄ gÀller Àn idag.
Den obligatoriska skolgĂ„ngen bestĂ„r av 6 Ă„r shĆgakkĆ (motsvarande svenskt lĂ„g- och mellanstadium) och 3 Ă„r chĆ«gakkĆ ("mellanskola", motsvarande svenskt högstadium). Efter detta följer tre Ă„rs frivillig, avgiftsbelagd fortsĂ€ttningsskola, kĆkĆ (motsvarande gymnasiet) dit sĂ„ mĂ„nga som 96% av japanerna fortsĂ€tter. Omkring 30% fortsĂ€tter dĂ€refter till den vanligtvis 4 Ă„r lĂ„nga högre utbildningen och ett av Japans 580 olika daigaku (universitet) eller ett av 660 yrkesinriktade högskolor med kortare (oftast 2-3 Ă„r) utbildning, tankidaigaku (ungefĂ€rlig översĂ€ttning, korttidsuniversitet). Intagning sker generellt med att man gör ett antagningsprov till varje enskilt universitet man Ă€r intresserad av, och först sedan efter att man blivit antagen och valt universitet kan vĂ€lja vad det Ă€r för Ă€mnen man vill studera. Skoluniform Ă€r ett obligatorium fram till universitet.
Japanska skolor Àr omtalade i vÀstvÀrlden för att de ska ha en jÀmförelsevis hÄrd disciplin. Sant Àr att en japansk skolungdom gÄr till skolan hela 243 dagar om Äret, till skillnad frÄn en svensk som gÄr 180. Det Àr ocksÄ sant att mÄnga tvingas gÄ i sÄ kallad juku, extraskola, och att japanska elever trots oftast större klasser klarar sig bra i internationella kunskapsjÀmförelser. Men, pÄ universitetsnivÄ sÀnks tempot betydligt. Efter att ha studerat hÄrt i 12 Är eller kanske Ànnu lÀngre för att komma in pÄ ett prestigefyllt universitet, och med tanke pÄ att man om fyra Är kommer slussas ut i den brutala japanska arbetsmarknaden, tycker mÄnga japanska studenter att universitstiden framför allt Àr en tid dÄ man ska roa sig med sÄdana aktiviter som man varken tidigare eller senare har tid för.
redigera Kultur
Se Àven Japansk konst, Japansk mytologi, Japansk litteratur och japanska musikinstrument
Japansk kultur har förstÄs utvecklats och förÀndrats mycket under landets historia, frÄn den ursprungliga Jomonkulturen via kinesiska importer till dess nuvarande "hybridkultur" som förenar sÄvÀl europeiska, amerikanska och östasiatiska influenser. För mÄnga som bor utanför Japan ses landet som en symbol för att leva med det nya jÀmsides med det gamla.
Under Tokugawa-shogunatet inleddes en nationell isolering (pĂ„ japanska kallad éćœ; sakoku, ung. översĂ€ttning "kedjat land") som skulle vara i över 200 Ă„r, frĂ„n 1641 till 1853. Under denna period stĂ€ngdes landet nĂ€stan (men inte helt) av frĂ„n omvĂ€rlden och detta bidrog ytterligare till den japanska kulturens sĂ€rprĂ€gling. Det var under denna period som budo, teceremoni, ikebana, kabuki, geishor, sushi och mĂ„nga andra kĂ€nda kulturfenomen kom till eller utvecklades till vad de Ă€r idag. Inom konsthantverk mĂ€rks bland annat trĂ€snitt, kalligrafi, netsuke och tsuba.
redigera Modern japansk kultur
Det nutida Japans kultur Ă€r mĂ„ngfacetterad och ganska svĂ„röverskĂ„dlig med allt frĂ„n karaoke till modern arkitektur. Sedan 1980-talet har japanska tecknade serier, tv-serier och japansk film, sĂ€rskilt (anime och manga) vĂ€xt i popularitet i vĂ€stvĂ€rlden, inte minst i Sverige. Intresset för japanska dokusĂ„por och liknande program Ă€r inte stort men vĂ€xer alltjĂ€mt hos manga och anime-konsumenter. Bland filmregissörer Ă€r Akira Kurosawa tveklöst den mest vĂ€lkĂ€nde. Bland Ă€nnu aktiva filmregissörer har Takeshi Kitano vĂ€ckt störst intresse utomlands med sina ofta vĂ„ldsamma filmer, dĂ€r han sjĂ€lv gĂ€rna spelar huvudrollen. Den japanska popmusiken (populĂ€rt förkortad jpop) har inte vunnit nĂ„got fotfĂ€ste att tala om i vĂ€stvĂ€rlden, men den japanska musikindustrin Ă€r bland de största i vĂ€rlden och japanska musikgrupper sĂ€ljer bra inte bara i Japan utan Ă€ven i andra delar av Ăst- och Sydostasien.
NĂ„gra mangor/anime-serier som kommit ut i Sverige Ă€r Naruto, Emma, Dragon ball, Sailor Moon, One Piece, Sandland, Love Hina, Gravitation, Demon Diary, RanmaÂœ,MĂ€sterdetektiven Conan, Neon Genesis Evangelion, Keroro Gunsou, Inuyasha, Full Metal Alchemist, PokĂ©mon, Hellsing, Hunter X Hunter, DN Angel, Rurouni Kenshin, Shaman King, Yu-gi-oh!, Samurai Deeper Kyo, Power, Time Stranger Kyoko, Kamikaze Kaito Jeanne, Chobits och Tokyo mew mew.
NÄgra kÀnda mangatecknare Àr: Clamp, Arina Tanemura,Gosho Aoyama, Mia Ikumi, Rumiko Takahashi, Akira Toriyama och Ken Akamatsu.
redigera VÀsterlÀndskt inflytande
Ăven om den japanska isoleringen frĂ„n omvĂ€rlden varade i över 150 Ă„r Ă€r det anmĂ€rkningsvĂ€rt hur lite inflytande utlĂ€ndska företeelser har pĂ„ den inhemska mediemarknaden. De fĂ„ som kĂ€nner igen den i vĂ€stvĂ€rlden dyrkade tv-serien The Simpsons har antagligen bara sett dem i en reklam för en viss produkt de medverkade i. De som kĂ€nner till South Park-figurerna har troligtvis sett dem som gosedjur. I filmernas vĂ€rld Ă€r det nĂ€stan bara de allra största Hollywood-filmerna som fĂ„r genombrott, annars Ă€r det mestadels inhemsk produktion som dominerar marknaden. Detta beror naturligtvis till stor del pĂ„ att Japan, likt USA har en enorm produktion av alla olika slags media, men ocksĂ„ pĂ„ att japansk humor och japanska uttryckssĂ€tt ofta kan vara vĂ€ldigt annorlunda frĂ„n vĂ€sterlĂ€ndska diton, vilket gör att viss vĂ€sterlĂ€ndsk humor och vissa vĂ€sterlĂ€ndska koncept inte fungerar lika bra i Japan som i vĂ€stvĂ€rlden.
redigera Religion
Den första religionen som tog form i Japan Àr shinto, som vÀxte fram ur de folkliga förestÀllningarna pÄ den tiden. Dess första heliga skrift var Kojiki, dÀr myten om hur det japanska riket kom till finns nedtecknad. Japans förste kejsare, avkomma till solguden Amaterasu, dÄ under namnet Iwarebiko, postumt "Jinmu", grundade enligt myten det japanska kejsardömet 660 f.Kr.
Samtidigt som den kinesiska kulturen började strömma in pÄ 400-talet kom konfucianismen till Japan. Denna tillförde till statsreligionen en kÀnsla av plikt och disciplin.
Buddhismen sÀgs ha införts till Japan av Prins Shotoku (574-622) men den var redan innan 600-talet en accepterad andra religion. En av de kinesiska buddhistskolorna Àr idag mest kÀnd under sitt japanska namn, zen.
Kristendomen nÄdde Japan via portugisiska missionÀrer pÄ 1500-talet, och rönte stor framgÄng med flera hundra tusen omvÀnda (nÀr en daimyo konverterade ansÄgs ocksÄ alla hans undersÄtar konvertera vilket delvis förklarar de höga siffrorna). Denna framgÄng var dock kortvarig dÄ kristendomen betraktades som ett hot av de dÄvarande styrande i Japan och den förbjöds 1614, varpÄ förföljelser av kristna blev utbredda. Vissa fortsatte dock att utöva sin religion i hemlighet och 1869 blev kristendomen Äter tillÄten.
Shinto var lĂ€nge statsreligion, speciellt mellan Ă„ren 1868â1945 dĂ„ den anvĂ€ndes för att piska upp nationella stĂ€mningar, men idag Ă€r stat och shinto Ă„tskilda. Kejsaren Ă€r sedan Japans kapitulation i andra vĂ€rldskriget officiellt inte en gudomlighet, men betraktas fortfarande som det bland mĂ„nga Ă€ldre, som vĂ€xte upp innan kriget.
Om man idag frÄgar en Japan vilken religion han eller hon tillhör ska man inte bli förvÄnad om man fÄr till svar att personen i frÄga inte bara Àr buddhist och shintoist utan dessutom konfucianist. Japans religion prÀglas av sin mÄngfald och sÄ kallad synkretism - de olika religionerna smÀlter samman med varandra. En vanlig japan firar shintofestivaler, studenter ber innan sina prov, par gifter sig i kristna kyrkor och begravningar hÄlls i buddhisttempel.
De officiella siffrorna Àr dock att 54% Àr shintoister, 40% buddhister, 0,7% kristna och 4,7% uppger andra trostillhörigheter, exempelvis shamanism.
redigera Helgdagar
Helgdagar i Japan 2006
- 1 januari
- 2 januari (banker Àr stÀngda)
- 3 januari (banker Àr stÀngda)
- 9 januari - Dagen för de som skall bli myndiga, Seijinshiki.
- 10 februari - Dagen för nationens grundande, Kenkoku kinen no hi.
- 21 mars - VÄrdagjÀmning, Shunbun no hi.
- 28 april - Naturdagen, Midori no hi.
- 3 maj - Konstitutionsdagen, Kenpo Kinenbi.
- 4 maj - Medborgarnas vilodag, Kokumin no Kyujitsu.
- 5 maj - Barnens dag, Kodomo no hi.
- 21 juli - Havets dag, Umi no hi.
- 6 augusti - Fredshögtid i Hiroshima (endast Hiroshima).
- 9 augusti - Minnesdagen (endast Nagasaki).
- 18 september - Respekt för de Àldre-dagen, Keiro no hi.
- 23 september - HöstdagjÀmning, Shubun no hi.
- 9 oktober - Idrottsdagen, Taiiku no hi.
- 3 november - Nationell kulturdag, Bunka no hi.
- 23 november - ArbetartacksÀgelsedagen, Kinro Kansha no hi.
- 23 december - Kejsarens födelsedag, Tenno Tanjobi, Japans nationaldag
- 31 december (banker Àr stÀngda)
redigera VĂ€rldsarv
- Buddhistiska monument kring Horyu-ji
- Gusuku â rester frĂ„n kungariket Ryukyu
- Himeji-jo
- Fredsmonumentet i Hiroshima - Genbakukupolen
- Historiska monument frÄn antika Kyoto (Kyoto, Uji och Otsu)
- Ryouan-ji - "Den fridfulla drakens tempel" i Kyoto
- Historiska monument frÄn antika Nara
- Historiska byar i Shokawa-dalen
- Itsukushima Shinto-templet
- Shirakami-Sanchi
- Nikko-templen
- Yakushima
- Heliga platser och pilgrimsvÀgen lÀngs Kiibergskedjan
- Shiretokohalvön
redigera Referenser
- ^ a b Statistical Research and Training Institute (Ed.). Japan Statistical Yearbook 2007, kap. 2 Population and Households. Japan Statistics Bureau. LĂ€st 2008-02-22.
- ^ Statistical Research and Training Institute (Ed.). Japan Statistical Yearbook 2007, kap. 1 Land and Climate. Japan Statistics Bureau. LĂ€st 2008-02-22.
- ^ a b c d e f g h i (1994) Peter Hagget: Japan och Korea. Köpenhamn: Bonniers.
- ^ a b c Hugh Johnson (1973). TrÀd frÄn hela vÀrlden. Generalstabens Litografiska Anstalts förlag.
- ^ a b c d Jacques Pezeu-Massabuau (1997). Vad jag vet om Japans Geografi. Alhambra Förlag AB.
- ^ a b Raccoon dog (Nyctereutes procyonoides). Canid Specialist Group.
- ^ Brent Huffman. JAPANESE SEROW.
- ^ Koji Tagi. Broadbill -Birdwatcher's site.
- ^ Du mÄste ange titel= och url= nÀr du anvÀnder {{webbref}}.
- ^ (1986) Time-Life books: Folk och lÀnder, Japan, Nils-Erik Rundgren (övers.). HöganÀs: Bokorama. ISBN 91-7024-254-2.
redigera Externa lÀnkar
- Wikimedia Commons vÀrldsatlas har kartor relaterade till Japan
- Japan News Review - engelsksprÄkig nyhetstjÀnst
- Det japanska kabinettet
- Den japanska konstutionen
- Senatens webbplats
- Representanthusets webbplats
- Fakta om Japan pÄ svenska
Afghanistan | Armenien | Azerbajdzjan1 | Bangladesh | Bahrain | Bhutan | Brunei | Cypern | Egypten3 | Filippinerna | Förenade arabemiraten | Georgien1 | Indien | Indonesien2 | Irak | Iran | Israel | Japan | Jordanien | Kambodja | Kazakstan1 | Kina | Kirgizistan | Kuwait | Laos | Libanon | Malaysia | Maldiverna | Mongoliet | Myanmar | Nepal | Nordkorea | Oman | Pakistan | Palestina | Papua Nya Guinea2 | Qatar | Ryssland1 | Saudiarabien | Singapore | Sri Lanka | Sydkorea | Syrien | Tadzjikistan | Taiwan | Thailand | Turkiet1 | Turkmenistan | Uzbekistan | Vietnam | Yemen | Ăsttimor2
Geografiska anmÀrkningar: (1) Delvis i Europa; (2) Delvis eller helt erkÀnt i Oceanien men med sociopolitiska kopplingar till Asien; (3) Mestadels i Afrika.
|
|
Amerikas förenta stater · Australien · Brunei Darussalam · Chile · Filippinerna · Hongkong, Kina · Indonesien · Japan · Kanada · Folkrepubliken Kina · Republiken Korea · Malaysia · Mexiko · Nya Zeeland · Papua Nya Guinea · Peru · Ryssland · Singapore · Kinesiska Taipei * · Thailand · Vietnam * betecknar Republiken Kina (Taiwan) |
