 |
|
| 57° 42′ N, 11° 56′ Ö | |
| Grundad | 1621 |
| Kommun | Göteborgs kommun, samt andra i tätorten Göteborg |
| Län | Västra Götalands län |
| Landskap | Västergötland och Bohuslän |
| Befolkning |
Göteborgs kommun: |
Göteborg är Sveriges näst största, och Nordens femte största stad med över en halv miljon invånare i tätorten, och närmare 900 000 i Storgöteborg, se faktaruta. Staden ligger på västkusten vid Göta älvs mynning. Göteborg anlades på initiativ av kung Gustav II Adolf och fick sina stadsprivilegier 1621.
Stadsbebyggelsen har växt ihop med omgivande tätorter och bildar enligt Statistiska centralbyråns definition tätorten Göteborg. Tätorten ligger till största delen i Göteborgs kommun men även centralorterna i Mölndals kommun och Partille kommun ingår. Göteborgs kommun är efterföljaren till den gamla administrativa staden Göteborg och omfattar även områden utanför tätorten.
Några av Skandinaviens större industrikoncerner som Volvo, SKF och andra välkända teknikföretag som ESAB och Hasselblad AB har sitt ursprung och sina huvudkontor i Göteborg. En stor del av den svenska exporten och importen sker via Göteborgs hamn som är Nordens största. Göteborg är residensstad för Västra Götalands län och stiftsstad i Göteborgs stift.
redigera Geografi och natur
redigera Göteborgs utbredning och placering
Göteborg ligger på västkusten och är belägen på båda sidor om Göta älv, vid älvens mynning i Kattegatt, varifrån bebyggelsen sprider sig längs dalarna inåt landet.
De delar av staden som ligger norr om Göta älv ligger på Hisingen som är Sveriges fjärde största ö. Större delen av Hisingen ligger i landskapet Bohuslän medan övriga Göteborg ligger i Västergötland. Utanför Göteborg i Kattegatt ligger skärgården med ett stort antal småöar, där den södra delen ingår i Göteborgs kommun medan den norra skärgården utgör Öckerö kommun.
Göteborgs utbredning kan definieras på flera sätt; en viktig detalj är att större delen av Göteborgs kommun ingår i tätorten Göteborg. Tätorten enligt SCB:s definition omfattar även centralorterna i Mölndals kommun och Partille kommun. Inom Göteborgs kommun finns flera småorter och tätorter som inte ingår i tätorten Göteborg, framför allt i de nordöstra delarna av kommunen och på Hisingen.
Göteborgs position är 57°42'N, 11°56'O. Staden kallas ibland för "Lilla London", medan ett mer slangbetonat namn är "Götet". Även uttrycket "Sveriges framsida" förknippas ibland med Göteborg, men avser egentligen hela Sveriges västkust.[2]
År 1746 besökte Carl von Linné Göteborg under sin Västgötaresa, som företogs på uppdrag av Rikets ständer, och han beskriver då sitt möte med staden:
- Götheborg war den täckaste (skönaste) stad ibland alla i Riket... nästan rund, omgifwen och befästad af Wallar och Grafwar; afdeld med regulaira, räta och jemna Gator; genomskuren med åtskilliga Grakter eller grafwer, som på ömse sidor hafwa gator. Sjelfwa grafwerne äro på sidorna perpendiculairt murade med gråsten, så at gatan til en mans högd står öfwer vatnet; Broarne eller Bryggorne äro hwälfde; Löfträn äro planterade på ömse sidor om grafwerna, så at denne Stad mycket liknar de Holländska städer. Husen äro til största delen store och swåra Träbyggningar, af twå wåningar, och nära intil hwarandra stälde, utanpå beslagne med bräder, samt målade med röd eller gul färg, men knutar och fönsterkarmar med hwit eller blå; så at de på någon distance mycket likna stenhus ...[3]
redigera Klimat
Göteborgs läge vid havet ger ett milt klimat året om. Göteborg har ett typiskt kustklimat. Sommaren har en behaglig temperatur, vanligtvis runt 18–25°C på dagarna, där solen skiner ibland. Dagarna är långa, runt 18 timmar, och nätterna är mestadels ljusa. Hösten innebär både klara friska dagar, men också regn och blåst.
Vintern är oftast mild med temperaturer kring noll grader, men kan också bjuda på klara soliga dagar med snö och minusgrader. Dagarna är korta, bara runt 6 timmar i december och januari.
Tidigt under våren blir dagarna snabbt längre och temperaturen stiger.
Dygnstemperatur medelvärde: Vintern: -1–1° C. Våren 3–12° C. Sommaren 18–25° C. Hösten 4–13° C.
redigera Luftföroreningar
Göteborg är den stad i Sverige som har störst problem med luftföroreningar. Enligt EU:s luftkvalitetsdirektiv får dygnsvärdet för kvävedioxidnivåerna (NO2) 60mg/m3 endast överskridas sju gånger per år. I Göteborgs kommun överskreds dessa nivåer fler än sju gånger bara i januari 2006.
År 2005 överskreds även de föreskrivna halterna för partiklar PM10 på vissa platser i Göteborgs kommun.
Störst problem är det vid inversion som Göteborgsområdet är extra känsligt för, då det går stora trafikleder nere i dalgångarna, vilket minskar möjligheterna till luftutbyte i sidled. Luftföroreningarna blir då fast som i en gryta med lock, vilket kan ge mycket höga föroreningshalter.
redigera Genomsnittstemperatur
|
Fotnot: Årsmedeltemperatur förkortas Åm
redigera Nederbörd
|
redigera Extremtemperaturer
|
Källa : Statistisk Årsbok 2005
redigera Gator och torg
De tidigaste gatunamnen fastställdes sannolikt i samband med Göteborgs andra stadsplan 1621, och domineras av holländarnas inflytande över den blivande staden. De äldsta gatorna kan dock med säkerhet utpekas att vara från perioden 1621-1624. Dessa tio är, med sitt ungefärliga ursprungsnamn:
- Konungsgatan - högst trolig förebild var Koningstraat i Amsterdam från stadens utvidgning 1585.
- Kyrkogatan - även Kyrkiogatun 1621-1639. Även här kan Kerkstraat i Amsterdam vara inblandad, men mer troligt är att det är den så kallade "Brädekyrkan" på domkyrkoplan, som gatan angränsar till, som givit namnet.
- Sankt Jakobs gata - (sedan 1666 Drottninggatan), uppkallad efter Sint Jacob straat i Amsterdam. Aposteln Sankt Jacob är Nederländernas skyddshelgon.
- Sankt Johannes gata - (nuvarande Södra- möjligen även Norra Hamngatan), efter Sint Jans straat i Amsterdam.
- Köpmansgatan - Kiopmansgatun 1621-1644, även Myntaregatan (1659) eftersom stadens myntverk låg här (1630-1669).
- Heringsgatan - (nuvarande Postgatan, Sillegatan från 1671), efter tyskans ord för sill, hering.
- Wintergatan - sedan 1666 Kronhusgatan, efter Kronhuset som byggdes 1643, men även Gamle Kyrkogatan. Namnet troligen efter personnamnet Winter, vilket förekommer i handlingar.
- Arentsgatan - egentligen Arendzgatun 1621-1639 (från 1666 Magasinsgatan), efter den i Göteborg verksamma, holländske vallmästaren Jan Arents (†1629) som anses ha bott vid gatan.
- Werdsgatan - (nuvarande Korsgatan), efter Jost van Werd (även Weertz, †1633) som bodde vid gatan, och tillsammans med kollegan Jan Arents ansvarade för Göteborgs uppbyggnad.
- Sankt Niklas gata - (sedan 1666 Torggatan), förebilden anses vara Sint Nikolaas straat i Amsterdam. Sinterklaas var skepparnas och köpmännens skyddsapostel.
Av de äldsta gatorna är Kungsgatan och Kyrkogatan de enda som aldrig haft något annat namn.[4][5][6][7]
Enligt en förordning som utfärdades av stadens magistrat den 8 maj 1639, skulle gatorna vara: "...med småkullrige och trinna gråstenar stensatte, at man medelst deras continuerliga renhållande, som hwar och en Husägare drager försorg om vid hwarie wekas slut, uti regnacktig wäderlek, utan at blifwa smutsig, kan gå helt beqwäm, förutan det at alt kommande regnwattn, och der af förorsakad orenlighet efwenwäl af gatornas slutning har sitt aflopp uti kanalerna".[8]
Från år 1776 krävdes gatubelysning i Göteborg, då husägarna blev tvungna att ha lyktor med ljus eller oljelampor, framför sina hus. Undantaget var stadens fattigkvarter - Otterhällan och Kvarnberget. Göteborg blev sjuttio år senare den första staden i Sverige som införde gasbelysning, och var också först med elljus på gatorna, med början vid Skeppsbron 1887.[9]
Först år 1809 började gatorna att förses med trottoarer. Det var den dåvarande Fattighusgatan (nuvarande Stampgatan), som längs med Fattighusån fick en "...Trottoir långs husen så bred som från husen till nämnda rännsten...".
År 1837 byttes kullerstensbeläggningen mot gråstensflis på hamngatorna. Pengarna för ändamålet var insamlade av C F Kjellberg och J A Falck.[10]
Den 5 december 1846 tändes de första gaslyktorna i Göteborg. Det var 122 "flammor" som var på plats innanför Vallgraven och längs Skeppsbron, av de totalt 250 som staden beställt av den engelske ingenjören James Malam.[11] Kostnaden för stadens gasbelysning uppgick år 1855 till 18 400 riksdaler.[12]
Under mars och april 1887 provades båglampor som belysning på Kungsportsavenyn och vid Skeppsbron.[13]
Fram till 1921 utgjordes gatubelysningen av gaslyktor, som då också började elektrifieras, och den 22 november 1926 släcktes den sista gaslyktan på Göteborgs gator.[14]
redigera Stadsdelsnämnder och primärområden
Göteborgs kommun har 21 stadsdelsnämnder. Stadsdelsnämnderna ansvarar för förskola, grundskola, särskola, lokal fritidsverksamhet, lokal biblioteksverksamhet, handikapp- och äldreomsorg, barnomsorg och individ- och familjeomsorg inom den egna stadsdelen. Varje stadsdelsnämnd består i sin tur av olika stadsdelar.
Listan nedan ordnar stadsdelsnämnderna överst med sina tillhörande primärområden under. Primärområdena innehåller i sin tur stadsdelar
För delar av tätorten Göteborg som ligger i andra kommuner se:
För andra tätorter i närheten se lista för respektive kommun.
redigera Landskapet
Geografin i hela området runt Göteborg domineras av stora bergsåsar med lerslätter i dalgångarna, ett så kallat sprickdalslandskap. Bergen är kala eller med endast ett tunt jordlager. I dalarna flyter älvar och åar från det västgötska inlandet. De skogar som finns består av blandskog. Skansberget, även kallat Risåsen, och Ramberget är två kända och centralt belägna berg i staden.
Den omgivande terrängen domineras av de sju dalgångar som stöter samman i Göteborg: Säveåns och Göta älvs dalgångar, Göteborg - Kungsbackadalen, dalen öster om Mölndal, Lärjeåns dalgång, Slottskogen - Askimsdalen samt Kvillebäcksdalen.
redigera Naturreservat
Det finns i dag tolv naturreservat i Göteborgsregionen.
redigera Historia
Det har bott människor i flera tusen år på den plats där Göteborg nu ligger. Under stenåldern fanns redan en bosättning vid Göta älvs utlopp, vid nuvarande Sandarna. Exempelvis finns det elva hällristningslokaler i Göteborg. Se Lista över hällristningslokaler i Göteborg.
Från 1200-talets första hälft var den södra stranden av Göta älvs mynningsområde svenskt, medan Halland längre söderut var danskt och Bohuslän i norr var norskt, vilket skapade en korridor på cirka 15 kilometer ut mot havet. Via hamnar i Göta älv hade Sverige en användbar direktkontakt med havet i väster, främst genom Lödöse fem mil uppströms vid Ljudaåns mynning. På 1300-talet byggdes fästningen Älvsborg vid mynningen för att befästa Sveriges anspråk. År 1473 beslöt det svenska riksrådet att anlägga Götaholm på Säveholmen, där Säveån mynnar i Göta älv. Platsen visade sig dock vara olämplig, så därför ändrades läget till området vid det nuvarande Gamlestaden. Där byggdes staden Nya Lödöse en halvmil från havet, som en mer havsnära ersättare till Lödöse. Namnet Götaholm ersattes först efter hårda påtryckningar från Lödöses handelsmän, som ville behålla det redan etablerade namnet.[15] Redan 1493 omtalades Nya Lödöse som den fjärde köpstaden i riket. En tredje kortvarig föregångare till staden Göteborg var Älvsborgs stad.
Den första staden vid Göta älvs mynning som officiellt fick namnet Göteborg anlades av Karl IX på Hisingen mitt emot gamla Älsborg. Tillfälliga privilegier utfördades 1603 och regelrätta privilegier undertecknades 1607. Staden brändes dock så effektivt av danskarna 1611, att man först under 1900-talet funnit byggnadsrester. Se Karl IX:s Göteborg Den nuvarande staden Göteborg, skulle redan från början anses vara en fortsättning på det Hisingska Göteborg. I Privilegiebrevets (i 37 punkter, skrivet på både svenska och tyska) inledning, heter det "At efter det Wår Herr --- Fader Carolus IX --- före satt sig att fundera och uppbygga en Ny Stad --- den samma Götheborg kallad, --- Altså hafwe Wi --- warit allena derpå betänkt, huru Wi --- måtte åter samma Stad å nyo upbygga, och därstädes til en Köp-, Sjö- och Handels-Stad förfärdiga låta".[16]
I början av 1600-talet ökade intresset från Sverige att etablera en välbefäst stad nära Göta älvs mynning, vilket ledde till att staden Göteborg grundades år 1621 efter några års byggande. I mitten av 1600-talet revs Älvsborgs fästning och man byggde Nya Elfsborg i hamninloppet, som ett led i försvaret av staden. Då Göteborg grundlades 1621 tillhörde staden Älvsborgs län, och först 1680 bildades Göteborgs och Bohus län.[17]
Kunskap om byggteknik hämtades från Nederländerna, där stor erfarenhet fanns av projektering av sankmark. Se Göteborgs befästningar och Göteborgs kanaler.
Staden blomstrade från mitten av 1700-talet fram till början av 1800-talet, bland annat på grund av Ostindiska kompaniet och det gynnsamma läget under Napoleonkrigen. Göteborg växte som industri- och handelsstad under slutet av 1800-talet och utvecklades under 1900-talet till en stor varvsstad.
Under den stora emigrationsperioden under senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet från Sverige var en av de vanligaste rutterna för att ta sig till Amerika via Göteborg. Postgatan, dåvarande Sillgatan, var den stora samlingsplatsen för alla emigranter som kom till Göteborg. Många fortsatte sedan sin resa med Wilsonlinjens ångare från Göteborg till Hull. Därifrån tog de tåg genom England till Liverpool där de kunde fortsätta resan till New York. En del av hamnområdet heter i dag Amerikakajen men det är efter Amerikalinjen under en senare period.
Under 1800-talets andra hälft tog textilindustrin över som viktig ekonomisk kraft i Göteborg, för att senare övertas av verkstadsindustrin med kommande världsföretag som exempelvis SKF och Volvo.
Efter att varven hade lagts ner och den tunga industrin kraftigt minskat har Göteborg i stället blivit allt viktigare ur evenemangssynpunkt, som utbildningstad och som plats för handel. Stora utländska kedjor väljer att etablera sig i Göteborg på grund av det gynnsamma läget och för att kostnaderna är betydligt lägre än i Mälardalen.
redigera Befolkningsutveckling och demografi
Göteborg är den näst största staden i Sverige efter Stockholm. Staden är mindre än de nordiska grannarnas huvudstäder Köpenhamn, Helsingfors och Oslo men större än de nordiska ländernas näst största städer; de största av dem har i storleksordningen en kvarts miljon invånare. Årsskiftet 2006/2007 hade Göteborg 133 876 invånare med utländsk bakgrund, som själva eller vars föräldrar var födda utomlands. [18] Fyra år tidigare var motsvarande siffra 121 458.
|
Invånarantalen nedan avser Göteborgs kommun eller dess föregångare staden Göteborg.
Storgöteborg [22]
|
Tätorten Göteborg
| År | 1990 | 1995 | 2000 | 2005 |
|---|---|---|---|---|
| Invånare | 465 474 | 480 839 | 495 849 | 510 491 |
Källa: SCB - Folkmängden per tätort. Vart femte år 1990-2005 samt Statistisk Årsbok
redigera Näringsliv
Göteborg är känt för sina många storindustrier, och många olika branscher finns i staden och regionen. Dock var det inte industrierna som står för Göteborgs tillväxt i samma takt som förut, under 2007 ökade sysselsättningen som mest inom tjänstesektorn och 3 100 nya arbetsställen registrerades i Göteborg. Det är branscherna finansiellverksamhet och företagstjänster som ökar mest.[23] En annan snabbt ökande bransch är turismnäringen, som år 2007 omsatte ca. 22 miljoner kronor, vilket var en ökning med 2% från föregående år, och hade 16 900 anställda.[23]
En av de snabbast expanderade branscherna i Göteborg är den medicinska industrin. I regionen finns över 300 företag som sysselsätter cirka 6 000 människor. Bland företagen finns AstraZeneca och Nobel Biocare. En annan stor arbetsgivare är Sahlgrenska universitetssjukhuset som är norra Europas största sjukhus. SU har cirka 2 100 vårdplatser och har över 17 000 anställda. Västsverige är världsledande inom flera områden, exempelvis hjärt-kärlsjukdomar, metabola sjukdomar och cellterapi. Den medicinska sektorn expanderar kraftigt och Göteborg och Stockholm har tillsammans mer än 30 procent av världens samlade stamcellslinjer. [24]
Fordonsindustrin domineras av Volvo, en av världens ledande tillverkare av lastbilar, bussar, anläggningsmaskiner, marina och industriella drivsystem samt komponenter och tjänster till flygindustrin. Volvo har mer än 83 000 anställda med produktion i 25 länder och försäljning på mer än 185 marknader. Huvudkontoret ligger i Torslanda och där ligger även en fabrik. Tillsammans med Saab sysselsätter Volvo cirka 50 000 personer i Göteborg. [24] [25]
SKF, Svenska kullagerfabriken grundades i Göteborg 1907 och deras huvudkontor ligger fortfarande kvar i Gamlestaden. SKF är världens ledande leverantör av produkter, kundanpassade lösningar och tjänster inom området lager och tätningar. Koncernens kompetens omfattar också tekniskt stöd, underhållsservice, tillståndsövervakning och utbildning. Företaget har 3 000 anställda i Sverige, varav merparten i Göteborg.
Stena Line grundades av Sten A Olsson i Göteborg 1962 och firade tidiga framgångar med linjen Göteborg-Fredrikshamn. Efterhand utökade man trafiken till att även omfatta Kiel i Tyskland. 1982 köpte man upp Sessanlinjen i Göteborg och Tysklandsterminalen anlades på Sessans gamla plats. Senare linjer har man förvärvat genom företagsuppköp. Stena Line är nu verksamma i hela Europa; Sverige, Norge, Danmark, Tyskland, Polen, Storbritannien, Irland och Nederländerna. I Stenakoncernen ingår även andra företag, som till exempel Stena Metall, Stena RoRo, Stena Cargo, Stena Bulk, Stena Fastigheter, HH-Ferries och NMM. Rederiet har sin bas i Göteborg och hade 2006 en omsättning på 9,5 miljarder SEK och hade 5,700 anställda.
Det finns många stora klädföretag i Göteborgsområdet. Den Halländska klädkedjan JC hade länge sitt huvudkontor i Mölnlycke utanför Göteborg, innan de år 2007 flyttade till Stockholm. Under 2007/2008 flyttar Intersport[26] och MQ[27] sina huvudkontor till Göteborg från Jönköping respektive Borås. Även Lindex och Kappahl har sina huvudkontor i Göteborg.
redigera Ekonomi
Göteborgarens medelinkomst år 2006 var 197 800 kronor.[28] År 2005: 16–19-åringar hade en medelinkomst på 15 500 kronor, 20–64-åringar en medelinkomst på 229 000 kronor och 65+ 177 200 kronor.[29]
Staden Göteborg hade år 2006 en inkomst på 19 299 000 000 kronor (19,3 miljarder)[30], varav inkomsterna från de kommunala bolagen låg på 14,7 miljarder kronor och skatteintäkterna på 6,6 miljarder. Man gjorde ett rörelseresultat på 1,4 miljarder kronor, vilket var en försämring från 2005 då man gjorde en "vinst" på 2,2 miljarder. Kommunens tillgångar hade ett sammanlagt värde på över 64 miljarder kronor. År 2007 gjordes ett resultat på 1,6 miljarder kronor. [23]
Göteborgs stad bedriver verksamhet i 35 helägda kommunala bolag och är indelade i två koncerner; GKF - koncernen (Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB) och Framtidenkoncernen(Förvaltnings AB Framtiden).[31] Inom GKF finner man bland andra bolagen Göteborg Energi AB, Göteborgs Hamn AB, Liseberg AB, Higab, Göteborgs Gatu AB och Göteborgs Stadsteater AB. [31] Framtidskoncernen ansvarar i huvudsak för byggnation & förvaltning av bostäder och ägande av kommersiella lokaler. Det finns sammanlagt 15 bolag inom koncernen.[31]
redigera Business Region Göteborg
Business Region Göteborg är ett ett helägt, icke-vinstdrivande dotterbolag till Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB, vilket i sin tur är helägt av Göteborgs Stad. BRG arbetar för ökad tillväxt och sysselsättning i Göteborgsregionen.
redigera Administration
Panoramabild över Gustav Adolfs torg
Administrationen sköts till övervägande del av kommunerna, Västra Götalandsregionen och länstyrelsen i Västra Götalands län. Den största kommunen är Göteborgs kommun, även kallad Göteborgs stad, vilket är efterföljaren av den historiska staden Göteborg. Kommunen har växt för att ge plats åt stadsbebyggelsen, och stora områden i sydväst, nordost och på Hisingen har inkorporerats. Mölndal och Partille har dock förblivit egna kommuner.
Historiskt har det område som direkt administrerats av stadens styrelse varierat i betydelse i förhållande till de områden som legat utanför stadens direkta styrelse. I mitten av 1800-talet låg till exempel inte de expansiva hamnarna i Majorna under Göteborgs styrelse men kan nog ändå anses ha varit en del av Göteborg.
Göteborgs stad ingår i den så kallade Göteborgsregionen som är en samarbetsorganisation för tretton kommuner i Västsverige med 890 956 invånare (20 juni 2007).
Göteborgs stad är en organisation där verksamheten bedrivs både i förvaltnings- och bolagsform. Mycket av verksamheten är uppdelad i 21 stadsdelsnämnder (SDN), eller stadsdelsförvaltningar som de också kallas, där cirka 30 000 av de totalt 45 000 personer arbetar som är anställda av Göteborgs stad. Koncernen Göteborg omsätter årligen 34 miljarder kronor. Organisationen styrs av kommunstyrelsen med sina 13 ledamöter och fem ersättare. Kommunen har sedan 1994 en majoritet bestående av s, v och mp. Sedan 1994 är Göran Johansson (s) kommunordförande.
Kommunstyrelsen lyder under kommunfullmäktige med 81 ledamöter som sammanträder tio gånger om året. Dessa sammanträden är offentliga och där utses leadmöter till stadens nämnder och bolagsstyrelser och de skriver budgeten med dess mål och riktlinjer. Under kommunfullmäktige lyder stadsdelsnämnderna, ett trettiotal facknämnder/förvaltningar och cirka 25 bolag. Dessa bolag, med cirka 8 000 antällda och en samlad omsättning på 29 miljarder kronor, har alla en politisk styrelse och de två största är Göteborgs Kommunala Förvaltning AB och Framtidenkoncernen. Andra bolag är Göteborgs spårvägar AB, Älvstranden utveckling AB, samt det delägda regionala bolagen Renova, Gryaab och Grefab.
De olika förvaltningarna är uppdelade i åtta olika områden: Fastigheter och bostäder, Fritid, Kultur, Miljö, Teknisk försörjning, Trafik, Utbildning och Övriga förvaltningar.
redigera Administrativ indelning
Göteborg har som många andra svenska städer sedan lång tid använt församlingar som administrativ indelning. Göteborgs kommun har även använt en indelning i 83 administrativa stadsdelar för att hålla ordning på fastighetsindelningen. Stadsdelsnämndsområdena har från tillblivelsen på 1990-talet varit den mest betydelsefulla indelningen inom Göteborgs kommun och har börjat användas allmänt. Stadsdelsnämndsområdena är i sin tur indelade i primärområden.
redigera Arkitektur och byggnadsverk
Göteborg är en stad som ända från sin tillblivelse till största delen planerats efter stadsplaner. Den första upprättades 1620-21 och var av nederländsk modell och omfattade stadens centrum som byggdes med befästningsverk och kanaler, se Göteborgs kanaler.
Staden indelades från början i fem kvarter:
- Det första låg i väster och hade sin utfart genom Karls port innanför Holmgårds- eller Hålegårdsbastionen. I detta kvarteret låg Lilla Torget precis som nu, och var från början hamnplats och fisktorg.
- I andra kvarteret byggdes den första kyrkan, den s.k Brädekyrkan, därefter Svenska kyrkan, sedermera Domkyrkan.
- Tredje kvarteret låg öster om nuvarande Östra Hamngatan och söder om Stora Hamnkanalen.
- I det fjärde kvarteret låg Drottningporten mot öster.
- Det femte kvarteret innehöll Stora Torget, stadshus, högvakt, Kronhuset och Tyska kyrkan.
Inte förrän i början av 1800-talet utvecklades stadsplanen och vallar och försvarsanordningar revs. Bränder har ödelagt stadens byggnader i olika omgångar, och av stadens första byggnader finns i dag bara Kronhuset kvar. Efter den sista stora branden byggdes bara stenhus inom Vallgraven, och de kvarter som uppfördes var av måttlig höjd, vilket fortfarande avspeglar sig i Göteborgs stadskärna. En annan effekt av dessa bränder och de lagar som omgärdat byggandet i Göteborg är de i dag så typiska landshövdingehusen som främst finns i de västra delarna av Göteborg, på Lindholmen och i Lundby på Hisingen.
Utöver dessa typiska landshövdingehus är Göteborg ur ett arkitektonisk pespektiv känt bland annat för Fiskekyrkan, ritad av stadsarkitekten Victor von Gegerfelt, och Gunnar Asplunds funktionalistiska tillbyggnad av Göteborgs rådhus.
Flera bostadsbolag har genom åren velat bygga högre hus i staden. Trots att Göteborg inte är känt för sina höga hus så utnämndes Otterhall till stadens första skyskrapa 1938 då den 17 våningar och 53 meter höga byggnaden stod klar på Otterhällan i centrala Göteborg. År 2006 var de fyra högsta byggnaderna [32] Lisebergstornet 116 meter, Lilla Bommen (Läppstiftet) 81 meter och Gothia West Tower som med sina 75 meter är lika högt som Oscar Fredriks kyrka. En av Göteborgs största förespråkare av höga hus är arkitekten Gert Wingårdh som bland annat presenterat en vision för området Heden med fyra 40 våningsskyskrapor. Förslaget har mötts av stora protester och projektet har lagts på is. År 2006 fick det kommunala bostadsbolaget Poseidon tillåtelse att börja bygga Göteborgs högsta bostadshus med 30 våningar, den så kallade Gårdaskrapan. Även detta projekt mötte stora protester, men efter godkännande från regeringen har arbetet kunnat påbörjas.
Efter Götatunnelns färdigställande 2006 har stora ytor mark frilagts på Göteborgs Södra älvstrand. Denna mark har man ännu inte bestämt hur den ska bebyggas, men den ska ingå i Göteborgs "nya" citykärna. Detta innebär bland annat att Göteborg ska växa med minst 8 000 invånare årligen, och år 2020 ska Storgöteborg omfatta 1,5 miljoner invånare. För att lyckas med detta krävs minst 15 000 nya bostäder och 40 000 nya arbetsplatser inne i centrum. För att få plats med alla dessa bostäder krävs att citykärnan utökas med områdena Gullbergsvass, Södra Älvstranden, Frihamnen, Ringön, Östra Kville och Backaplan. Detta kan dock inte bli verklighet förrän "Vision K2020" är uppfylld. Visionen innebär att år 2020 ska hälften av alla resor i Göteborg göras med kollektivtrafiken. För att detta ska fungera krävs bland annat en ny älvförbindelse, att spårvagnsringleden Kringen slutförs samt att Västlänken byggs. Andra områden utanför city som ska exploateras och renoveras är Frölunda torg, Kärra och Gamlestaden. [33] [34].
redigera Några exempel på karaktäristiska byggnader i Göteborg
Centralstationen ligger i hjärtat av Göteborg, bredvid Nordstan och Drottningtorget. Byggnaden har byggts om ett antal gånger sedan invigningen den 4 oktober 1858. I den ursprungliga stationen, ritad av arkitekten Adolf Wilhelm Edelsvärd, fanns en banhall som tågen stannade i. På 1920-talet byggdes den om till en vänthall. Tidigare fanns det även ett lokstall vid stationen, detta är numera borta och lokstationen ligger istället i Sävenäs. I samband med ombyggnaden 2003 uppfördes Centralhuset. Dessa två tillsammans med Nils Ericsonterminalen kallas detta Resecentrum Göteborg. Inte långtifrån Centralen, vid Lilla Bommen ligger Skanskaskrapan eller i folkmun kallad läppstiftet. Huset är en 22 våningar (86 meter) högt och röd- och vitrandig skyskrapa vid Göta älv. Det officiella namnet är egentligen Lilla Bommen. Huset ritades av Ralph Erskine och byggdes av Skanska under ledning av Gösta Backmark. Den invigdes officiellt 1989 och innehöll då Skanskas huvudkontor i Göteborg.
Vid Göta Älvs strand ligger Göteborgsoperan. Byggnaden invigdes i oktober 1994. Arkitekten Jan Izikowitz inspirerades av landskapet och beskrev sin vision som
| ” | Någonting som får ens sinne att sväva över det snirklande landskapet som vingarna på en fiskmås. Dess form ska vara inspirerat av dess placering det imponerande med svårfångade landskapet med sina ljus och öppenhet, till hamnens konkreta tekniska konstruktioner; broarna elegant svävande över vattnet; den uppenbara inramningen av hamnkranarna, styrkan, mjukheten och elegansen av ett skepps fartygskropp, fiskmåsarnas vingar och det felfria strömlinjeformade skepnaden av ett segel. | ” |
Feskekôrka ursprungligen Fiskhallen[35] är en fisk- och skaldjursmarknad vid Rosenlundskanalen i centrala Göteborg, och är byggd på numera utfylld befästningsmark. Feskekôrkan invigdes den 1 november 1874 och det göteborgska namnet har den fått för sitt utseendes skull som mycket riktigt liknar en kyrka. Byggnaden är starkt förknippad med Göteborg.
Göteborgs Konserthus är en byggnad som stod färdig 1935 vid Götaplatsen. I maj år 1916 hade Caroline Wijk donerat 700 000 kronor till ett nytt konserthus i Göteborg. Donationen gjordes till minne av hennes son Olof Olofson Wijk som gick bort 1896 i Uppsala, vid 22 års ålder. Stadsfullmäktige beslutade den 15 juni 1916 att tacksamt mottaga donationen, och att uppföra ett konserthuset med "enkel och flärdfri karaktär". 1931 utlyste man en arkitekttävling och uppdraget att rita konsertserthuset gick till Nils Einar Eriksson som skolats i funktionalismen men han valde att ge konserthusets yttre en mer traditionell, nyklassicistisk, fasad för att bättre smälta in bland de andra monumentala husen på Götaplatsen. Interiört är huset rikt dekorerat med konstverk och mycket välbevarat och själva konsertsalen med plats för 1 247 personer är klädd med faner av sykomorlönn som ger ett varmt intryck.
"Nya" Pedagogen är ett byggnadskomplex i vilken verksamheten vid den utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet huvudsakligen är placerad. De nuvarande byggnaderna är belägna i centrala Göteborg. Från mitten av 1970-talet till och med våren 2006 var Pedagogen placerad i Mölndal. Det nuvarande byggnadskomplexet omfattar tre byggnader. Sociala Huset som uppfördes under åren 1849-1855 som Allmänna och Sahlgrenska Sjukhuset i Göteborg. Tomten låg då i utkanten av Göteborg, på de frilagda området vid Vallgraven som tidigare upptagits av befästningsverken. Sociala Huset är byggt på det högverk som stod i mitten av bastionen Carolus Dux vid Grönsakstorget. Gegerfeltska villan som ritades av Göteborgs stadsarkitekt 1872-1896, Victor von Gegerfelt. Byggnaden uppfördes 1874-1875. Det tredje huset är Gamla Latin som uppfördes 1862 på Hvitfeldtsplatsen och ritades av Hans Jacob Strömberg. Byggnaden var Göteborgs första läroverk.
Oscar Fredriks kyrka är en kyrkobyggnad som ligger i ena änden av Värmlandsgatan i stadsdelen Olivedal, Oscar Fredriks församling, Västergötland och tillhör Göteborgs stift. Kyrkan är rest på det så kallade Dahlinska berget.[36] Kyrkan invigdes 1893 och ritades av Helgo Zetterwall. Den är ett praktexempel på nordeuropeisk tegelgotik (nygotik). Det är en stor kyrka, som ursprungligen hade 1 685 sittplatser. Kyrkan har sedan dess restaurerats tre gånger: 1915, 1940 och 1974.
En annan karakteristisk kyrka i Göteborg är Masthuggskyrkan som tillhör Göteborgs Masthuggs församling, Göteborgs stift, Svenska kyrkan. Kyrkan ligger vid Storebackegatan, Stigberget. Den ritades av Sigfrid Ericson i nationalromantisk stil, och byggmästare var Ivar Burman. År 1910 fastställdes ritningarna till kyrkan, byggstart var 1911 och invigningen skedde den 11 oktober 1914 av biskopen Edvard Herman Rodhe. Men redan den 2 augusti hade kyrkan fått träda i tjänst, när dess klockor liksom stadens övriga kyrkklockor klämtade för den allmänna mobiliseringen.
Göteborgs rådhus är beläget vid Stora Hamnkanalen och Gustaf Adolfs torg. Det stod klart 1672 och är ritat av Nicodemus Tessin d.ä. Huset uppfördes i nederländskt tegel. Här satt tidigare stadsstyrelsen för Göteborg men idag finns här delar av Göteborgs tingsrätt. Omfattande ombyggnader skedde 1814-1817, bland annat genom att det gamla huset byggdes in i ett skal av tegel, så att murarna skulle kunna bära en tredje våning. Fasaden mot torget fick dessutom ett mäktigt mittparti med kolonner, balkong och breda entrétrappor.
Huset ansågs med tiden för litet och efter 27 års utredningar, utlystes 1912 en tävling där första priset gick till Gunnar Asplunds förslag "Andante". Efter ytterligare diskussioner och tveksamheter, invigdes den funktionalistiska tillbyggnaden på hösten 1936, ritad av professorn och arkitekten Gunnar Asplund. Den kallas ibland för Asplundska tillbyggnaden och präglas invändigt av den ljusa rådhushallen med sin glasvägg mot rådhusgården.
Sveahuset byggdes 1888 - 1890 av F O Peterson & Söner efter ritningar av Adolf Emil Melander som huvudkontor åt Brand- & Lifförsäkringsbolaget Svea. Försäkringsbolaget köpte tomten 1867 och använde den befintliga byggnaden som kontor, men på grund av platsbrist utlystes den arkitekttävling som vanns av Adolf Emil Melander med bidraget "Hör oss Svea". Bidraget karaktiserades av en staty av Moder Svea flankerad av två lejon placerad på taket ovanför huvudentrén. Statyn av Moder Svea användes även på andra av företags byggnader och kan bland annat ses på fastigheten Karl Johans gate 6 i Oslo.[37] Numera huserar hotellet Elite Plaza Hotel i huset.
Skansen Westgötha Leijon, i dagligt tal Skansen Lejonet eller äldsta benämning Gullberg Skantz, ligger på Gullberget vid Gullbergsvass. Den är en av två gamla försvarsskansar som uppfördes i slutet av 1600-talet av Erik Dahlbergh, den andra är Skansen Kronan som grundlades två veckor före "Lejonet". I Erik Dahlberghs bokverk Suecia antiqua et hodierna från 1690-1710 finns en gravyr av Göteborg där man ser den nyuppförda skansen i förgrunden. På denna gravyr kallas Skansen Lejonet för Leo Gothicus. Skansen Kronan är en försvarsanläggning på Risåsberget, Ryssåsen och tidigt även Utterberget, i stadsdelen Haga. Skansen byggdes 1687-1689 under ledning av Olof Örnehufvud och kapten Carl Magnus Stuart,[38] samt efter ritningar av Erik Dahlbergh.
Åren 1639-1641 anlades en förskansning med jordvallar på platsen, Ryssåsens skans eller Juteskrämman, och på 1650-talet tillkom också en del murverk, samt ett batteri som lades på bergets högsta topp. Det var Johan Wärnschiöld som några år före sin död hade hand om detta arbete. Men skansen förföll och ersattes av den nuvarande vars grundsten lades den 9 juni 1687 sedan ritningarna godkänts av kung Karl XI.
Älvsborg, Älvsborgs fästning eller Älvsborgs slott, var från 1300-talet till 1600-talet en betydelsefull befästningsanläggning vid Göta älvs utlopp. Fästet låg på den södra sidan av älven, strax väster om det senare byggda Göteborg på den plats där Klippan (som är en del av primärområdet Kungsladugård) ligger idag. Numera är det en ruin och de ännu synliga lämningarna härrör från renässansslottet. Alla lämningar efter medeltidsborgen är försvunna. Den första borgen i Älvsborg, byggdes före 1366, då ett ”hus” (medeltida beteckning på borg) omnämns i den så kallade Ålholmstraktaten.
Borgen som var byggd i trä, och dess slottslän var då förlänat som pantlän av kung Håkan Magnusson. Han löste lånet och återfick Älvsborg senast 1370. Drottning Margareta pantsatte dock borgen ånyo 1377.
För att försvara Göteborg byggdes 1645 ett provisoriskt batteri på en holme vid hamninloppet. Året därefter påbörjade Johan Wärnschiöldh att formge en permanent befästning med en främre och större oregelbunden skans och ett bakre fyrhörnigt avskiljt (detacherat) verk. Detta började byggas 1647 men 1651 hade han utarbetat ett nytt förslag som efter omarbetning innebar en främre bastionerad femhörning med bakomliggande hornverk, Nya Elfsborg. Vid krigsutbrottet 1657 sattes den ofullbordade befästningen i provisoriskt försvarsstånd.
Efter krigets slut fortsattes fästningsarbetet, men först i slutet av 1670-talet fullbordades den egentliga fästningen. 1661, då Älvsborg raserades, erhöll befästningen namnet Nya Elfsborg. 1686 uppfördes ett starkt torn. Under 1690-talet fick Nya Elfsborg emellertid förfalla, fram tills 1697 då de avbrutna arbetena på hornverket återupptogs. 1701 var Nya Elfsborg "i tämlig defension".
redigera Broar och tunnlar
I och omkring Göteborg finns fyra broar. Den som förknippas mest med staden är kanske Älvsborgsbron. Det är en 933 meter lång hängbro med 418 meters spännvidd och med sex filer som går över Göta älv i hamninloppet. Bron byggdes på entreprenad av AB Armerad Betong och Fried. Krupp, Rheinhausen till den sammanlagda summan av 40,5 miljoner kronor. Arbetet med bron startade på hösten 1963 och var fullt avslutat i december 1967, efter fem månaders försening. Det passerar cirka 65 000 bilar per dygn på bron. Även Göta älvbron går över älven, dock längre in i hamnen öster om Lilla Bommen. Vid invigningen 1939 var bron endast fyrfilig men har senare breddats med ett körfält på vardera sidan. Angeredsbron invigdes 1978 och går över E6, Göta älv, E45 och Norge-/Vänernbanan. Arbetsnamnet på bron var Agnesbergsbron, men då den ingår i den stora Norrleden och är en huvudförbindelse till Angered fick den i stället sitt nuvarande namn. Marieholmsbron är en järnvägsbro som går från Gamlestaden över Säveån, Marieholm, Göta älv till Tingstad på Hisingen. En numera borttagen bro är Hisingsbron som gick mellan Hisingen och Göteborgs centrum. Den invigdes 1874 och revs 1969.
Tingstadstunneln är en motorvägstunnel under Göta älv som via E6 förbinder Hisingen med övriga Göteborg och fastlandet. Tunneln, som egentligen är två "rör" med tre filer i varje, är placerad mellan Göta älvbron och Marieholmsbron och går från Marieholm på fastlandssidan till Tingstad på Hisingssidan. Tunneln innehåller även Sveriges lägst belägna motorväg, cirka 15 meter under havsytan. Götatunneln är en vägtunnel under centrala Göteborg. Tunneln byggdes mellan 2000 och 2006 och invigdes 16-18 juni 2006, År 1995 beräknade man att den skulle stå färdig 1999 och kosta 1,8 miljarder kronor, men notan slutade på 3,2 miljarder. Tunneln ersätter den tidigare sträckningen av Götaleden (E45) genom centrala Göteborg, mellan Järntorget och Lilla Bommen längs Göta älv. Sträckan är hårt trafikerad - cirka 65 000 bilar per dygn - med vissa köer som följd, särskilt före tunnelns öppning. Den tidigare sträckningen ovan mark har haft flera nackdelar - vägen går "slalom" mellan husen och trafikflödet har blockerats av flera trafikljus. Hög bullernivå och stora avgasutsläpp har varit ett annat problem. Dessutom har leden blockerat tillgången till södra älvstranden och upptagit attraktiv mark. Det har varit svårt för cyklister och gångtrafikanter att korsa vägen och varje år har ett 50-tal människor skadats.
Andra tunnlar är Gnistängstunneln som ligger i västra Göteborg, Gårdstenstunneln i Angered och Lundbytunneln på Norra Älvstranden.
redigera Byggnadsminnen
- Tidigare Sjöräddningssällskapets hus, Skräddaregatan 1-3, tomt nr 97 på Otterhällan - Byggnadsår 1780-talet, byggnadsminne den 19 april 1982. Tvåvånings bostadshus på berget Otterhällan kring en gård med berg i dagen, troligen uppfört 1783, med hög sockel och fritrappa av gråsten, fasader av gult tegel (arkitekt Carl Wilhelm Carlberg).[39]
redigera Infrastrukturprojekt
Västlänken är en planerad tågtunnel under centrala Göteborg vars syfte är att förenkla kommunikationerna inom Göteborg, Västra Götalandsregionen och nationellt. Utan Västlänken går det inte att få full effekt av bland annat järnvägsutbyggnaden till Landvetter flygplats. Den blir juridiskt sett inte en tunnelbana, eftersom den är avsedd för tåg på det vanliga järnvägsnätet.
Västlänken är en statlig angelägenhet och planeringsprocessen har varit utdragen. Västlänken finns inte med i Banverkets finansiella plan för åren 2004-2015. Västlänken finns dock plats i planen efter 2015.
Av invånarna i Storgöteborg bor nästan 400 000 utanför Göteborgs kommun. Många av dessa arbetar eller studerar i Göteborg. Inklusive de göteborgare som pendlar ut ur kommunen är det bortåt 250 000 människor som dagligen pendlar, till eller från Göteborgs kommun. För dessa är egen bil det vanligaste transportmedlet och vägarna är hårt belastade. Bättre tågkommunikationer till olika delar av Göteborg och bättre övergång till spårvagnar skulle förbättra mycket
Ett annat projekt är Nordlänken. Nordlänken är namnet på järnvägen mellan Göteborg och Kornsjö över Öxnered. Mellan Göteborg och Öxnered, sju kilometer norr om Trollhättan, byggs nu dubbelspår som ska kunna hantera hastigheter på 250 km/tim. På det nya dubbelspåret, helt utan plankorsningar och med kurvradier på normalt minst 5 200 meter, blir det tre tunnlar, Trollhättan 3 540 meter (mellan Trollhättan och Öxnered, trafikstart 2006), Nygård 3 000 meter (mellan Nygård och Alvhem, planerad trafikstart 2008) och Kattleberg 1 800 meter (me